Backup? Nej…

I helgen som gick uppgraderade jag min server till Fedora Core 6. Jag var övertygad om att jag hade en backup av wordpress databasen, vilket stämde. Tyvärr var den från augusti, så en hel del postningar har försvunnit, bla. allt om mitt labbaggregat. *suck*

Annars gick uppgraderingen ganska bra. Det var lite strul med att RAID-kortet (HighPoint) kräver en proprietär drivare som bara funkar upp till 2.6.9-kärnan. Mjukvaru-RAID funkar bara nästan. För att den ska vara bootbar måste det vara RAID 0 eller 1, och jag vill ha RAID 5, så det fick bli en liten partition att boota från på en disk, swap på motsvarande partitioner på de andra, och en stor 500G md0 av resten.

En annan luring var att system-config-services inte längre defaultar (vad blir det på riktig svenska?) till den runlevel man är i, utan startar i level 5, så att man får byta till tex. 3. Är man van vid det gamla betendet tar det ett tag innan man förstår varför httpd inte startar efter omboot.

Kretskortsframställning (del 1)

Tonern var nästan slut i den gamla laserskrivaren, och en ny kassett köpt på Tradera. Nu kunde jag passa på att testa en, för mig, ny metod för kretskortsframställning med laserskrivare.

Egentligen googlade jag för att se om någon använt bläckstråleskrivare med CD-fack för att printa mönstret direkt på kopparfolien, och om det finns något bläck som är vattenfast nog för att tåla etsningen. Ett alternativ kunde då vara att skriva ut på fotoresist, för att sedan belysa och framkalla som vanligt.

Den metod jag hittade gick ut på att man skrev ut banorna på en särskild sorts fotopapper med speciellt slät yta, sedan strök med strykjärn på pappret som lagts på laminatet. Det mycket heta strykjärnet skulle då smälta bindemedlet i tonern (ett slags termoplast) så att det fastnade på kopparfolien. Pappret kunde sedan lösas upp i tvålvatten och tvättas bort med mycket gnuggande.

Som variant på den metoden nämndes att en person fått lyckat resultat med OH-film för bläckstråleskrivare. Vinsten med den filmen skulle vara att OH-arket skulle släppa mycket lättare efter strykningen tack vare den beläggning som dessa blad har för att bläck skall fastna. Detta skall testas!

Helt riskfritt är det inte att köra OH-film i laserskrivaren om denna inte är avsedd för ändamålet. På den gamla onda tiden, när overheadbilder vanligen skrevs för hand, var det vanligt att dessa smälte i kopiatorers heta inre. Detta vill man inte att det skall hända i en ny skrivare, utan hellre i en som har det mesta av sin livslängd bakom sig. En annan risk är att beläggningen inte trivs, utan smetas av på trumman.
Därför var det bra att testa med den gamla uttjänta tonerkassetten och den gamla skrivaren först.
Ingen av dessa skrivardödare inträffade, så nu är det dags för strykningen, men det får vänta till en annan dag.