Kalas

Y fyllde 0x24. Ursprungligen hade hon önskat sig en platt TV till sovrummet, men kvällen innan jag skulle åka och köpa en LCD ångrade hon sig. Nu är det en liten digitalkamera som gäller. Ska shoppa runt efter en Canon Digital Ixus 65. (Är det någon som kommer ihåg en Ixus som inte var digital?)

Fyra vuxna och fyra barn kom för att gratta Y. Det blev ganska fullt i vårt lilla hus; tur i oturen att två inte kunde komma den här veckan. Gjorde en nötstek i ugnen med potatisgratäng till. Smaskens. Såsen visade sig funka bra som kopparputs, men smakade bra ändå.

Försökte ropa in en box (oöppnad) med 50st Panaplex 2-tecken displayer. Lite optimistiskt kanske, försökte jag med 50$, men en lycklig jänkare blev så småning om ägare till den för knappt 130$. Nåja, det dyker säkert upp andra, och jag har nog av displayer för ögonblicket ändå.

180V

Jag har åkt på en ordentlig förkylning. Utan tvekan de dagisbaciller Y och stora- och lilla K tampats med under de senaste veckorna.

Trots detta (eller om det var därför det tog tre dar) har jag byggt upp en fin-fin boost regulator, baserad på en NE555, på min labbplatta. Trots den något simpla designen är spänningsripplet mycket litet vid en last på ett nixie-rör. Med ytmonterade komponenter rymms hela klabbet på 2×2 cm! Förvisso dubbelsidigt och komponenter på båda sidorna. Det som tar största utrymmet är då utgångskondensatorn, som tar hela 10×10 mm.

in-1-small.jpg

Bilden ovan visar ett ryskt IN-1, ett ganska stort, runt rör, 30mm i diameter, med siffrorna synliga från toppen. (top-view) Personligen tycker jag att de runda glaskropparna diskvalificerar IN-1 från klock-användning, eftersom siffrorna kommer så långt från varandra att man tappar sammanhållningen inom grupperna timmar och minuter.

Snickerikurs

Lite speedad efter eftermiddagens Elfa & Willy’s-tripp var jag nog när jag kom till snickeriet. Jag hade planerat fyra saker jag ville hinna med.

Justera längden på två hyllor till skänken tog knappt två minuter. Limma ihop två skivor limträ till en hylla i datorhallen tog lite längre, kanske fem minuter. Nästa uppgift var att slutföra ett par hyllplan jag påbörjat förr-förra terminen. Jag slipade dem ordentligt med 180-papper. Mycket glatt och fint. Efter att ha lagt på ett lager klarlack på ena sidan var det dags att svarva.

Klockor baserade på IV-18 blir ofta asymmetriska, eftersom alla anslutningar sitter på ena sidan om man inte kapslar in röret så att det knappt syns. En idé jag vill prova är att göra en klocka i stil med “glask*ken” på Sergels torg, med siffrorna på”fel” ledd. Om man placerar en dylik klocka i sovrummet kommer man kunna läsa siffrorna rätt utan att lyfta på huvudet, alternativt att hjärnan kan anpassa läsningen automatiskt.

Jag sågade till en bit körsbärsträ 11 x 11 x 5 cm, och grovsågade den rund på bandsåg och skruvade fast den på en fästplatta och hängde upp i svarven. En stunds svarvande och putsande senare resulterade i mycket blank och fin bottenplatta. Nästa vecka gör jag en till, men med något mindre diameter.

VAB

Stora K sjuk. Jag VABbar. Lilla K hemma som ‘bonus’ eftersom hon inte vill gå till dagis när storasyster är hemma.

Under tiden knoddarna tittade på barnkanalen knåpade jag ihop en 555-baserad step-up regulator. Efter lite mipplande med motståndsvärden och switchfrekvens fick jag den att leverera 190V från en +12V-matning utan problem. Utan last.

Jag hängde på en IV-17 med 20k i serie. Bra ljus, lite åt aprikos med en svag blå nyans i kanterna. Efter 10s slocknade nixie-röret och en lätt bränd lukt spred sig i rummet, samtidigt som labbaggets fläktljud ändrade karaktär. Med lasten på ändrades tydligen återkopplingen, och utspänningen steg till över 200V, varvid transistorns inbyggda zenerdiod slog till, vilket överlastade spolen (egentligen inte alls avsedd för switchagg) som fick fet-kortis, och som troligen brände switchtransistorn (en 2SK1917). Börjar inse nyttan med strömbegränsning på labbagg.

När Y kommit hem tog jag lilla K med på en sväng till Elfa och Willy’s, och fyllde på lagret med såväl spolar och switchtransistorer (nu IRF830), som mat för hela nästa vecka. Lilla K somnade i bilen, men kvicknade till på Elfa. Hon blir nog ingenjör när hon blir stor.

Väl hemkommen från Willy’s hann jag slänga i mig lite mat innan det var dags att åka iväg till snickerikursen.