Spännande experiment

Ända sedan jag skaffade min Force 530T, digitalbox med hårddiskinspelning, har jag spekulerat i om det skulle gå att flytta hårddisken till en linux-burk och accessa filerna.
Nu fick jag äntligen tillfälle att prova.

Resultatet var ganska nedslående. Linux detekterade 3 partitioner i en korrupt partitionstabell. Detta kan dels bero på att programvaran i boxen inte skapar en korrekt partition (avsiktligt eller oavsiktligt) eller att det helt enkelt inte finns någon partitionstabell. Ingen partition innehöll heller något filsystem som gick att känna igen.

Det verkar inte helt orimligt att anta att Force (eller ST, se nedan) har skapat ett speciellt filsystem för lagring av filerna. Det skulle nog jag göra om jag byggde en box, och inte körde linux på den.

Boxöppningen gav dock ytterligare ledtrÃ¥dar. PÃ¥ kortet sitter en stor 208-pin IC, STi5518 frÃ¥n ST. Denna visar sig vara en “Single-Chip Set-Top Box Decoder”, och sköter allt i boxen, MPEG-2, dekryptering, SDRAM, smartcards, 5.1-ljud och hÃ¥rddiskinterface. Om Force varit smarta har de dessutom använt firmware-stacken frÃ¥n ST, som inkluderar OS/20, ett realtids OS för den 32-bitars ST20 CPUn i chip-setet.

En intressant observation är att STi5518 har stöd för Firewire, men att detta inte finns pÃ¥ boxen. Kanske kan bli ett litet projekt nÃ¥gon gÃ¥ng…

Får inte vrida, får INTE vrida, aaah

Inne i SE/30:an sitter en hårddisk. Ganska normalstor på utsidan, men med en försvinnande liten kapacitet på 20MB. För att kunna ta en backup plockade jag ur den ur Mac:en, för att sedan sätta in den i en linux-maskin där jag lätt kan skapa en disk-image som tex. kan användas av BasiliskII.
PÃ¥ den lilla disken sitter en etikett som fick mig att tänka pÃ¥ Dilbert…

do_not_rotate.jpg

Min första impuls var att vrida lite pÃ¥ stegmotorns arm…

Ny Mac

Helt ny är den ju inte, Macintosh SE/30, men ny i samlingen är den. Att byta en blå-vit G3-400 mot en 68030 på fruktade 16 MHz kan verka som en ganska dålig deal. Det gör dock att jag får plats i samlingen för nykomlingen, och slipper en dublett.

Macintosh SE30

Bilden ovan är inte mitt exemplar, utan kommer frÃ¥n apple-history.com. SÃ¥ smÃ¥ningom kommer jag ta lite egna bilder av den, bÃ¥de innan och utan 🙂 Detta kräver dock att jag skaffar en lÃ¥ng, smal torx-nyckel T15.

Jobbiga barn…

Den här veckan är ganska jobbig. Y börjar tidigt och slutar sent. Detta innebär att jag måste både hämta och lämna barnen på dagis. Däremellan skall jag också pendla till och från jobbet samt kunna utföra lite nyttigt arbete.

Om man inte ska till jobbet kan det vara ganska mysigt att lämna på dagis, men har man det minsta bråttom blir det ett hel**te. Försöker man få dem att skynda på går det ännu långsammare, och då försöker man skynda på ännu mer, osv. Det ända som skulle hjälpa är nog att dra på dem deras kläder, bära in dem i badrummet och borsta deras tänder och sedan lägga dem i en barnvagn och rulla iväg till dagis. Innan de har hunnit vakna på morgonen.

Tur att det inte alltid är så här, då skulle jag varit färdig för pension för länge sedan. Den som sa att:

GrÃ¥a hÃ¥r är ärftligt — man fÃ¥r det av sina barn.

han/hon hade helt rätt!

Semester!

Fyra dagar semester i början av Maj, kan det va’ nÃ¥’t? JodÃ¥, perfekt!

Med barnen pÃ¥ dagis och frun pÃ¥ jobbet fick jag tvÃ¥ hela dagar att röja i garaget (för att göra plats Ã¥t fler retro-datorer kanske…) och städa pÃ¥ hÃ¥rddiskarna.

PÃ¥ torsdagen fick jag en glad överraskning. Min EOS 30d hade kommit pÃ¥ posten. Lagom till bÃ¥tresan Y och jag bokat in oss pÃ¥. 21 timmar kryssning till Mariehamn. Den resan mÃ¥ste jag fÃ¥ lite mer distans till innan jag törs skriva om…

Efter hemkomsten har jag haft möjlighet att leka lite med kameran. Omgivningens flora och fauna har jag redan tidigare dokumenterat med silverbaserad fotografi, så nu ville jag testa lite annat.

Jag drog fram en kartong med snygga kretskort och började plåta. Objektivet var det EF 28-80 som medföljde min gamla EOS 500n, och en 37 mm mellanring. Med den kombinationen blev skärpedjupet mycket kort, ca 2mm.

Med EF 28-135 och en 12 mm ring blev skärpedjupet betydligt större, och då tog jag bilden som nu pryder sidhuvudet! Av ca 10 bilder var det bara ett par där dammet på kortet inte syntes så mycket.

Den bruna mojängen till vänster är en inklippt diskpacke. I verkligheten är den ca 35 cm i diameter, 13 cm hög och har 11 skivor. Kapaciteten var 20 MB, tror jag, men Ã¥ andra sidan kunde man ju växla packar om en blev full 🙂

Bilden nedan visar en NS32CG16 i PLCC44 kapsel. Det är en processor i NS32000-familjen, en äkta 32-bitare med en instruktionsuppsättning som är något bättre än M68k. NS32k släpptes något efter i8086 och M68000, och blev därför ingen större succé. En av de få maskiner som byggts runt NS32k är Sequent Balance. (En sådan användes för NannyMUD)

ns32k