Obsolete Mac

Jag har börjat sammanställa mina tankar om retro computing på den här sidan.

Old computers are like old cars. They may not have the power and speed of modern computers, nor do they run the latest version of Linux/Mac OS/Windows/Solaris/VMS. They won’t even give a decent framerate in the latest games. (Well, not many contemporary computers do that either)

They have charm. People spent time and money developing these machines, and throwing that away is rather horrible. By using an old computer, you honor the sharp minds that developed it.

Continue reading “Why retro computing?”

Min andra dator var en Atari Mega 1 med tysk TOS, som jag köpte direkt frÃ¥n Tyskland 1989. Jag använde den för DTP, och drev en reklamtidning a’la Metro. Tyvärr rÃ¥kade den illa ut under flytten till ett AT tower 1991. För att kunna fortsätta med tidningen fick jag skaffa en ersättare som blev en 520 ST, 1040 STE och en svensk Mega 2. 1040:n sÃ¥ldes när tidningsverksamheten lades ner, och Mega 2:an försvann vid ett inbrott 1998. Jag har dock en annan Mega 2 pÃ¥ gÃ¥ng. 520:n har jag fortfarande kvar, och använder till att spela Gauntlet II tillsammans med min 6-Ã¥riga dotter.
Vid ett tillfälle fick jag med en Atari 600XL vid ett köp av annat. Ahh, 8-bitars kraft! Jag letade nyligen fram den ur garaget, lödde ihop en monitorkabel och pluggade in den i min Dell-monitor. Ingen bild. När jag öppnade den förstod jag varför. Alla IC-kretsar hade ploppats ur, och var uppsatta på ESD-skum. Efter mycket Googlande och lite gissningar har jag nu fått dit ett 20-tal kretsar. Fortfarande är det några kretsar att placera ut; fyra (av fem) 40-pinnars Atari ASIC och tre standard TTL 74LS kretsar.

Jag har bestämt mig för att Ã¥teruppväcka nÃ¥gra av mina gamla datorer. Den första dator jag ägde var en VIC-20. Jag köpte den begagnad av kompis som hade bytt upp sig till C64, och senare till en C128. Den stackars maskinen rÃ¥kade ut för en hel del “fixande”; resetknapp och minnesexpansion var de mest minnesvärda.

Resetknappen var bra, men minnesexpansionen gav inte sÃ¥ mycket mer minne som de skulle kuna ha gjort, eftersom jag inte kände till VICens egendomliga minnesmappning, som ändras om man lägger till mer minne. Tyvärr dog datorn efter ett tag som styrenhet för disco-lampor. Jag misstänker att det kom in lite 220V pÃ¥ expansionsporten, “Error 220V” som jag brukar säga.

För att ha en komplett samling behövde jag köpa en ny VIC. Jag hitade en på Tradera som jag betalade på tok för mycket för. Pengarna går dock till Stadsmissionen, så jag ser det lite som välgörenhet.